söndag 10 augusti 2008

Jag och Taikonaut Agnes


Som många av er som läser den här bloggen troget vet har jag en lång och trogen passion för musik. Egentligen kan man väl säga att jag är allätare eller i mitt fall växtätare även fast det finns viss sorts musik som jag inte gillar lika mycket som annan musik eftersom texterna inte är särskilt hästpolitiskt korrekta. Jag tänker främst på sån musik där hästarna framställs i dålig dager ta till exempel bandnamnet Neil Young & Crazy Horse. Varför är hästen nu så galen och inte Neil Young. Jag tror Neil Young är den som är galen egentligen fast han projicerar all sin galenhet på den stackars hästen som är den som får ta stryk. Det är viktigt att komma ihåg sånt här i ett samhälle där hästar får mindre och mindre medieutrymme samtidigt som spiltorna blir fler och fler.

I alla fall så har jag haft glädjen att vara med på en låt som min husbonds band har gjort vilket gör mig stolt och gnäggans glad. Tyvärr tyckte inte husbond att min röstklang var tillräckligt bra den var liksom för djurisk sa han så han lade något slags metallfilter på den. Jag tycker att sånt är fusk egentligen man ska ju spela på fullblodiga instrument men jag är inte den som säger emot husbond i första taget och dessutom hade han väldigt goda morötter med sig. När han sen ville dedikera låten till mig var det liksom inget gnägg om saken.

Det är alltså jag som sjunger i slutet och liksom sätter mitt hovavtryck på låten. Hoppas ni gillar detta stycke musik från ett stycke hästs hjärta.

Lyssna här eller ladda ner här.

3 kommentarer:

marängteorin sa...

Hästenshästen, Hästenshästen
Hästenshästen, Hästenshästen
Hästenshästen, Hästenshästen
Hästenshästen, Hästenshästen
Hästenshästen, Hästenshästen
Hästenshästen, Hästenshästen

Balloonfighter sa...

Häst, jag saknar dig.

Läjon sa...

Ja, när kommer en update? Bloggen ligger i mina favoriter men min entusiasm sjunker när Hästenshästen aldrig hör av sig.